torsdag 10 januari 2008

Gone, going - gone?

Bloggen inläggsdebuterar år 2008. Tämligen sent, men ändock.

Tyvärr så måste jag på grund av tekniska missöden påpeka att det egentligen skulle ha gått att följa min sundsvalls-/vemdalsresa via min mobilblogg som skulle ha varit administrerad på så vis att mina mobilinlägg skulle läggas in direkt på denna blogg. Till resultat av mina fantastiskt obefintliga kunskaper inom teknik och dylikt så stannade mobilbloggen på sin ursprungsadress och endast ett fåtal av er hängivna bloggläsare kunde ta del av den, då ni visste adressen. Hur som helst så finns den länkad till höger i blogglistan. Vänligen klicka på "Min Mobilblogg". I framtiden kan eventuellt jag tänkas ändra så att mobilinläggen publiceras på denna blogg, men jag orkar inte nu.

Bilden: Niclas är munter i den snöiga metropolen Ånge.

Nyårsfirande var förhållandevis bra. Jag hade galet kul oftast, men som en klok tjej sa - det är inte svårt att se likheten med ett stereotypt big brother-hus och våran stuga under veckan som vi var där. Svartsjuka, intriger, tjafs, kärlek och kanske inte riktigt, men nästan, utröstningar då Jocke och Ricky lämnade i förtid.

bilden: Jag och Nico packar in i kylskåpet i den fenomenalt gemytliga stugan. Som vanligt försöker jag hångla, men han dissar. =(

Sammanfattningsvis så är vi nog alla överens om att det var ett nyår firat på ett värdigt vis.

Årets kanske hittills största nyhet är att Kim Lönn gör comeback i Östria! Ja, det är sant. Efter några år ute i världen har jag tillslut insett vad jag redan visste - mitt hjärta finns i Östria. Dock kommer jag fortfarande att inta en aktiv spelarroll i mitt älskade Vikingstad SK, så Benna kan ta det lugnt - jag kommer inte att peta dig den här säsongen, heller. Nej, det här väl ändå rätt forum att för mig basunera ut de förträffliga nyheterna - jag går in som tränare för pojkar födda 94, likväl min brors lag.

Mitt första officiella framträdande resulterade i närmast optimal succé. En tredjeplats i inomhus-DM var på förhand, i alla fall enligt mig, klart positivt överraskande! Att vi dessutom förlorade semifinalen mot ett i särklass suveränt Hagahöjden BK med uddamålet gör bara insatsen ännu mer anmärkningsvärd.

Hagahöjden hade förövrigt den absolut bästa pojkspelaren som jag någonsin har skådat! Killen är född 94 och skjuter hårdare med sin vänster än vad jag skjuter med högern - nu skrattar många, men jag har faktiskt ett hårt skott, när jag väl träffar bollen. Hagahöjdens nummer 7 satte ett volleymål i absoluta världsklass ifrån nästan hela 5-mannaplanen. Mot oss tog han bollen två gånger, joggade förbi min förhållandevis snabba bror och släppte upp bollen två gånger, med vardera fot i vardera kryss, stenhårt båda gångerna. Han var fantastiskt lugn och behärskad. Senare fick jag reda på att han hade varit över och provspelat för Liverpool och att han hade varit med i deras ungdomsakedemi - no shit? Killen platsar i Barcas b-lag, vafan?!

Någonting som jag tidigare inte har nämnt men väl är värt ett omnämnande är min fantastiska omröstning som pågår i marginalen. Jag funderar på att låta det gå 3 röster till så att vi når ett jämnt tal, för att sedan entlediga omröstningen och sedan ha en ny.

Nu ska jag i alla fall ner till den lokala bistron, Konsum, för att införskaffa diverse proviant inför min lunch med familjen, farmor & farfar.

Till kvällen bjuder Pappi på hockey.

Stay black.
_____________________
K. LÖNN